Sprintträning för fotbollsspelare

Denna studie var en meta-analys, en typ av sammanställning där man undersöker de studier som finns på området och utifrån dessa skapar egna resultat och slutsatser. Meta-analysen anses som den högsta nivån av evidens. Syftet var att undersöka sprintträning efter olika träningsinterventioner hos fotbollsspelare (omnämnt som football code i studien vilket inkluderade fotboll, rugby mm).

Resultaten visade statistiskt signifikanta effekter för kombinerade metoder, assisterande och bromsande sprinter samt styrketräning och plyometrisk träning, dessa hade positiv effekt på sprintförmåga. Att endast träna fotboll verkade inte vara gynnsamt för att bli snabbare över korta distanser.

I grafen visas SMD (standardised mean difference) som är ett mått på interventionens effektivitet. I denna meta-analys så klassas värden under 0,2 som obetydlig, 0,2-0,39 som små effekter, 0,4-0,8 som moderat effekt och över 0,8 som stor effekt.

KI står för konfidensintervall och visar 95% av konfidensintervallet. Detta betyder att 95% av observationerna i studierna hamnar inom detta spann.

p-värde står för den signifikansnivå som användes i studien. Om värdet understiger 0,05 anses värdet statistiskt signifikant och därmed är det mindre än 5% chans att slumpen skapat effekten. p 0,05 används ofta som standardnivå.

Forest plot är den grafiska sammanställningen av värdena.

Studie: The Training of Short Distance Sprint Performance in Football Code Athletes: A Systematic Review and Meta‐Analysis. Nicholson et al (2020).