“Det är farligt att lyfta med en böjd rygg”. Det finns inga belägg för påståendet. Studier visar att tränade deltagare flekterar ryggen upp till 40° i olika övningar fastän de instrueras att lyfta med “neutral” rygg (Potvin et al., 1991; McGill et al., 2012; Vigotsky et al., 2015). Konklusion: ryggen tål mer än vad man tror.

Svaga bålmuskler orsakar ländryggssmärta”. Finns inget som stödjer den tesen och man bör inte gå runt med “spända” bålmuskler för att balansera ut skillnader. (O’Sullivan et a., 2020). Det är mer komplicerat än så.

“Knäna får aldrig passera tårna i en knäböj”. Skaderisken ökar inte om knäna plötligt passerar tårna i en knäböj. Tvärtom kan knäna passera tårna för att skapa en gynnsam rörelsebana i knäböjen (Hartmann et al., 2013; Kubo et al., 2019).

“Fett kan omvandlas till muskler vid träning”. Vanligt missförstånd. 84% av fettet omvandlas till koldioxid som vi sedan andas ut och resterande 16% omvandlas till kroppsvätska (Meerman et al., 2014).

“Barn/ungdomar stannar i växten om de styrketränar”. Tvärtom tyder studier på ökad bentäthet, muskelmassa och färre idrottsrelaterade skador av styrketräning. För att inte tala om den positiva effekten på självkänsla och andra mentala egenskaper (Myers et al., 2017; Stricker et al., 2020).