Världens högst uppmätta syreupptagningsförmåga VO2

2019-06-25T11:46:33+02:00 juni 25th, 2019|Fysiologi, Sport, Uthållighet|

Maximal syreupptagningsförmåga och testvärde är mått på kroppens förmåga att ta upp syre. Testvärde använder man när man ställer kroppsvikten i relation till syreupptagningsförmågan och är ett vanligt mått att jämföra både en idrottares utveckling och jämförelse mellan flera individer.

Testvärdet har ifrågasatts av forskare världen över. Kan det vara så att mätutrustningen eller proceduren var felaktig? I studien skriver forskarna att utrustningen validerats och kalibrerats enligt tillverkarens instruktioner. Dessutom skickades mätutrustningen tillbaka till leverantören för kontroll efter testet och visade sig vara OK. Forskarna diskuterar eventuella felkällor men motiverar också att Oskar Svendsen uppmätte extremt höga värden även på ett annat labb.

Klicka här för att komma till referensartikeln

Färre klarade armhävningar säger något om ditt hjärta?

2019-06-25T17:01:08+02:00 juni 20th, 2019|Fysiologi, Hälsa, Styrka, Uthållighet|

Hur många armhävningar du klarar kanske säger något om ditt framtida hälsotillstånd? De som utförde >40 armhävningar hade 96% lägre förekomst att utveckla hjärt-kärlsjukdomar jämfört med dem som klarade <10 armhävningar. Kom ihåg att det är en observation och inte ett orsakssamband.

Klicka här för att komma till referensartikeln

Kolhydratladda

2019-04-13T20:30:19+02:00 mars 14th, 2019|Fysiologi, Kolhydrater, Nutrition, Uthållighet|

Syftet med kolhydratladdning är att få en superkompensation av glykogen i musklerna. Kolhydrater lagrade i muskler och i levern är den primära energikällan när du tävlar i uthållighetssporter. Högre nivåer av muskelglykogen gör att man kan använda kolhydrater som energi under längre tid. Detta är en faktor för att man ska kunna hålla en högre intensitet under längre tid. Ska du prestera på en längre uthållighetstävling som t.ex. Lidingöloppet eller Göteborgsvarvet kan detta vara värt att testa!

Önskas vidareläsning om kolhydrater och träning rekommenderar vi Idrottsforskning.se

Bränslekällor vid 60% VO2max

2019-04-14T10:02:30+02:00 augusti 15th, 2018|Fett, Fysiologi, Kolhydrater, Sport, Uthållighet|

Desto längre träningspass, desto mer av energin kommer från fett. Valet av substrat beror även på intensitet, vid högre intensitet kommer en större del av energin från muskelglykogen. Ska du exempelvis springa en löptävling som varar över 60 minuter bör du planera in intag av kolhydrater för att kunna upprätthålla tävlingsintensitet.

Olika temperaturer och utmattning

2019-04-11T14:02:07+02:00 augusti 14th, 2018|Fysiologi, Sport, Uthållighet|

Studien undersökte manliga cyklister där de fick cykla till utmattning (TTE) vid olika temperaturer. Orsaken till att de högre temperaturerna förkortar TTE är bl.a. att den blodplasman blir mindre till följd av svettningar och att blodet måste riktas till andra delar av kroppen för att kyla. Detta resulterar i ett hjärtfrekvensen måste höjas för att upprätthålla hjärtminutvolymen. Således kostar samma arbete mer energi, glykogendepåerna töms snabbare och arbetsekonomin försämras.

Kyla kan påverka prestationen genom att blodkärlen i huden drar ihop sig och såldes minskar cirkulationen till perifera fettdepåer. Såldes dämpas andelen fria fett syror som kan användas till energibildning och istället töms glykogendepåerna snabbare. Även en lägre muskeltemperatur påskyndar trötthet.