Effektivt bulkande blir svårare ju vältränad man är

2019-06-12T09:46:30+02:00 juni 11th, 2019|Bulk, Deff, Fysiologi, Genetik, Hälsa|

Hur effektivt man bygger muskelmassa utan att lägga på fettmassa (effektiv bulk) beror på många faktorer: 1) Ålder; 2) Kön; 3) Träningsstatus; 4) Hur högt kaloriöverskottet är; 5) Proteinintaget; 6) Följsamhet till träning och kost; 7) Kroppsfett – lägre kroppsfett minskar kapaciteten för effektiv bulk; 8) Hur mycket samt typen av kardioträning; 9) Hur nära du ligger din genetiska potential; 10) Stress och återhämtning.

Klicka här för att komma till referensartikeln

Vadmuskeln växer mindre än andra muskler?

2019-06-03T19:34:05+02:00 juni 3rd, 2019|Fysiologi, Genetik, Hypertrofi|

Är det svårare att bygga upp vadmusklerna jämfört med andra muskler? Denna studie visar att muskelproteinsyntesen (processen som driver muskelbygge) i soleus var lägre jämfört med lårmuskeln vastus lateralis efter ett styrkepass. Skillnaden kan vara muskelfibersammansättningen i soleus som har mer typ 1 fibrer och därmed svarar sämre på styrketräning. Resultaten gäller nödvändigtvis inte gastrocnemius som har mer typ 2 fibrer än soleus.

Klicka här för att komma till referensartikeln

Återhämtning mellan knäböj, bänkpress och marklyft

2019-04-14T15:33:25+02:00 april 14th, 2019|Återhämtning, Biomekanik, Coaching, Fysiologi, Periodisering, Styrka, Styrketräning|

Detta är den första studien som undersökte fatigue mellan övningarna knäböj, bänkpress och marklyft. Bänkpress ökade muskelsvullnad och försämrade muskelprestation mer än resterande lyft men återhämtningen var densamma efter 24h. Det har tidigare spekulerats att marklyft är en övning som leder till längre återhämtning jämfört med knäböj och skall därför utföras med lägre träningsfrekvens. De nuvarande resultaten visar dock annorlunda: 1) kortast återhämtningstid för marklyft av alla lyft efter mätning av kontraktionshastighet och 2) indirekta markörer för muskelskada återhämtades i samma takt som knäböj. Baserat på dessa resultat bör man ändå vänta minst 48h mellan specifika träningspass och att faktorer som träningsstatus, träningsvolym och hur tätt inpå fail man tränar i varje set avgör återhämtningstiden.

Klicka här för att komma till referensartikeln

Kolhydratladda

2019-04-13T20:30:19+02:00 mars 14th, 2019|Fysiologi, Kolhydrater, Nutrition, Uthållighet|

Syftet med kolhydratladdning är att få en superkompensation av glykogen i musklerna. Kolhydrater lagrade i muskler och i levern är den primära energikällan när du tävlar i uthållighetssporter. Högre nivåer av muskelglykogen gör att man kan använda kolhydrater som energi under längre tid. Detta är en faktor för att man ska kunna hålla en högre intensitet under längre tid. Ska du prestera på en längre uthållighetstävling som t.ex. Lidingöloppet eller Göteborgsvarvet kan detta vara värt att testa!

Önskas vidareläsning om kolhydrater och träning rekommenderar vi Idrottsforskning.se